Kristdemokraternas förslag till budget för 2010

Vi vill göra Göteborg till en barnvänligare stad. En stad där barnperspektivet finns med i all planering och i all verksamhet. Där stadsplaneringen främjar barnens behov, möten mellan människor, och bidrar till trivsel och trygghet. En stad där barns svårigheter uppmärksammas, och där de tillsammans med familjen erbjuds stöd tillräckligt tidigt för att vända en negativ utveckling.

För att kunna prioritera barnomsorg, skola och äldrevård, vill vi organisera Göteborg annorlunda. Vi vill se ett Göteborg med effektivare administration, och med färre stadsdelsnämnder.

Med bibehållet fokus på barnomsorgen, elevhälsovården och familjen vill vi göra Göteborg till en ännu bättre stad att leva i. En stad där ingen hålls tillbaka och ingen lämnas efter.

Läs mer om vår budget här!

Rehabilitera mera!

En enig kommunstyrelse ställde sig idag bakom min motion om
äldre personers rehabilitering. Kul!

I Göteborg varierar kvalitén på rehabiliteringen stort mellan olika stadsdelar. Genom att föra upp frågan på agendan och jämföra olika stadsdelar kan en kvalitetsutveckling ske.
Motionen går enkelt ut på att hemtjänstpersonal, arbetsterapeuter, sjukgymnaster och alla andra som arbetar med äldre, bättre skall samverka och utbyta kunskaper utifrån den äldres behov och förutsättningar.

Några stadsdelar arbetar framgångsrikt med att öka äldres förmåga till ett självständigt liv till exempel efter en stroke. En kartläggning av stadsdelarnas arbete är ett steg för att förbättra för alla äldre i Göteborg.

Spara inte på de svaga!

Idag berättade S och MP om sitt kommande budgetförslag inför krisens år 2010. Förutom en skattehöjning om 25 öre aviserade de även ett generellt sparbeting för stadens förvaltningar om 2 procent på stadsdelsnämnderna och utbildningsnämnden och 5 procent på övriga facknämnder (vuxenutbildningsnämnden som beställarnämnd är undantagen).

Då vi bevittnar den allvarligaste ekonomiska krisen sedan 30-talet är sparkrav nödvändiga, om detta är alla partier eniga. De politiska skillnaderna kommer nu att visa sig, inte i vad man vill satsa på, utan i vad man vill skydda från besparingar och nedskärningar.

Som kristdemokrat vill jag därför, inför de besparingar som utan tvivel är nödvändiga, värna de svaga i samhället. Till denna grupp hör barnen, men även socioekonomiskt utsatta grupper.

Jag vänder mig därför mot att S och MP belägger den Sociala resursnämnden (SRN) med det högre sparbetinget om 5 %, då det är just denna nämnd som bistår många av de som är svagast i Göteborg. Då vi vet att trycket på SRN kommer öka i ekonomiskt svåra tider, är det för mig obegripligt att man belägger denna nämnd med stora sparbeting.

Istället menar jag att det går att göra betydande besparingar genom att skära ner i den byråkrati som det innebär att 21 stycken stadsdelsförvaltningar.

Välkommet stöd från regeringen

Regeringen tillkännager idag ett tillskott till landets kommuner på motsvarande 7 miljarder kronor avsedda att användas under 2010. För åren 2011 respektive 2012 kan vi avisera tillskott om 5 miljarder kronor per år, i förhållande till statsbidragsnivån i budgetpropositionen för 2009.

Det är bra att regerigen nu går in och tar det ekonomiska ansvar som kommunerna inte förmår att ta. Sannolikt innebär dock dessa välkomna slantar inte något utrymme för ytterligare satsningar. Då vi ännu inte sett botten på den ekonomiska krisen är fortsatt försiktighet vägen framåt. I en tid av hårda ekonomiska prioriteringar kommer dock Kristdemokraterna att fortsatt kämpa för barnens intressen.

Hur står det till med föräldrastödet i Göteborg?

I dag samlas över 3 000 deltagare till en nationellt videosänd satellitkonferens om föräldrastöd på 20 platser i landet. Vid konferensen presenteras regeringens nya strategi för föräldrastöd. Strategin innebär en satsning på 70 miljoner kronor för år 2009, med avsikten att erbjuda alla föräldrar stöd i föräldrarollen.

På dagens DN-debatt läser jag att:

"En nyligen gjord undersökning beställd av Folkhälsoinstitutet och utförd av Synovate visar samtidigt att många föräldrar har ett stort intresse för olika föräldrastödjande aktiviteter. Intresset finns inte bara för att få ökat stöd under småbarnsåren, utan även från föräldrar som har tonårsbarn. Undersökningen visar att i gruppen föräldrar som har barn i åldern upp till 2 år är så många som 7 av 10 intresserade av internetbaserat stöd."

Jag är inte förvånad över att intresset är stort. Alla som är föräldrar vet ju hur villrådig man ibland kan vara i sin föräldraroll. Jag är dock nyfiken på hur Göteborg förmår att möta detta enorma behov, och har därför yrkat att kommunstyrelsen skall utreda saken.

Om vi kan erbjuda stöd till föräldrarna är jag övertygad om att vi kommer få tryggare barn och familjer, och därmed också ett tryggare Göteborg.

Kommunen missgynnar barn i friskolor

Kammarrätten har i en dom ännu en gång fastslagit det som Kristdemokraterna hävdat länge: att kommunens sätt att räkna fram ersättningarna missgynnar barn i friskolorna.

För att råda bot på detta vill vi införa en skolpeng - en summa pengar som är lika för alla göteborgs elever, oavsett vem som är huvudman för deras skola. Utöver grundpengen ska sedan tilläggsresurser betalas ut för elever med särskilda behov. Med skolpeng garanteras dock att pengarna bara går till skolan och inte täcker upp annan kommunal verksamhet.

Nuvarande modell är orimlig, och numera även olaglig om man får tro Kammarrätten.

Unga tjejers ohälsa måste uppmärksammas

I Göteborg har tjejer i årskurs 8 och årskurs 1 på gymnasiet sämre hälsa än pojkarna. Tjejerna har oftare ont i huvudet, oftare ont i magen och känner sig oftare tröttare än pojkarna i samma årskurser. Det är också tjejerna som uppger lägst andel goda vanor i form av sömn-, kost- och motionsvanor. Att tjejer i tonåren mår sämre än killar har man vetat sedan länge, men det händer alldeles för lite. Nu börjar också andra tecken på tjejernas sämre hälsa komma fram. Jämförelser mellan åren 2007 och 2008 visar t ex att fetma och övervikt hos tjejer i årskurs 4 har ökat från 12% till 16%.

En bristfällig elevhälsovård missgynnar så klart alla elever, men framför allt tjejer som är i behov av mer hjälp än pojkarna för att få bättre hälsa. På detta tänker jag med anledning av att det idag är den internationella kvinnodagen.

Statistiken är hämtad från ”2008 års redogörelse för skolhälsovården i Göteborg”, Skolhälsan februari 2009, Göteborgs stad, Social resursförvaltning.