Utdömd skolhälsa

Idag kommenterar Metro en rapport om hur illa det är ställt med skolhälsovården i Göteborg. Värst är det i Kortedala där det går en läkare per 18 000 elever, trots att riktlinjerna säger 5000. Från Socialdemokratiskt håll har det varit knäpptyst om rapporten. Ibland befarar jag att de istället för att åtgärda problemet kommer att ta bort riktlinjerna.

Mitt budskap är dock tydligt: Se till att det finns elevhälsovårdande personal som kan identifiera och ta hand om de medicinska och psykosociala problem som eleverna har. Först då kan vi få en verkligt bra skola med en god lärandemiljö.

Du kan läsa rapporten i sin helhet här!

30 miljoner till Göteborgs elevhälsovård

Idag vaknade jag upp till glada nyheter! Alliansens nya satsning på elevhälsovården med sammanlagt 650 miljoner kronor gör det nämligen möjligt för skolorna att anställa fler skolläkare, skolsköterskor, kuratorer och psykologer, samt erbjuda kompetensutveckling för dem som redan arbetar där. För Göteborgs del bör detta innebära cirka 30 miljoner för att förstärka elevhälsovården. Ett mycket välkommet tillskott!

En höjd ambitionsnivå för elevhälsan är en del för att skapa en skola som varje elev kan utvecklas i. Lika viktigt som att stärka skolans kunskapsuppdrag är det att se till skolans fysiska och psykiska arbetsmiljö! Det är inte rimligt att en elev som mår dåligt idag måste vänta till onsdag nästa vecka för att få träffa skolsköterskan eller en månad för att få träffa kuratorn. Kristdemokraterna vill därför införa en elevhälsogaranti, som innebär att en elev under sin skoldag ska få hjälp och stöd av någon inom elevhälsan.

I media:
DN,

Var femte tjej i nian skär sig

Idag publicerar GP en ungdomsenkät som visar att en av fem tjejer i nian har skurit sig själv vid ett eller flera tillfällen för att de känt sig olyckliga. Att skära sig har blivit ett alltför vanligt sätt för unga tjejer att uttrycka att de mår dåligt, menar etnologen Anna Johansson som forskat på självskadebeteende. Gemensamt för många av tjejerna som hon haft kontakt med är att de har lågt förtroende för psykiatrin. De tycker inte att de blir tagna på allvar och tror inte att de ska få hjälp. Johanssom menar att "Det finns en föreställning om att psykiatrin är så hårt belastad att man måste kunna visa konkret hur dåligt man mår för att få hjälp".

Så desperat är alltså många ungdomars situation att det skadar sig själva för att samhället skall uppmärksamma dem och deras problem. Den psykiska ohälsan bland unga, och behovet av ökade resurser till elevhälsovården är därför en given valfråga.

Riv upp BUP:s sparbeting!

Det är med bestörtning jag noterar beskedet om de kraftiga nedskärningar som väntar inom Barn- och ungdomspsykiatrin vid Sahlgrenska. Hela 17 miljoner ska sparas in och delar av verksamheten ska tas över av Vårdcentralerna.

Sorgligt nog kommer enheten som jobbar med hela familjer att läggas ner och BUP:s öppettider kommer att minskas - och detta i en tid då den psykiska ohälsan bland unga ökar!!
Detta är ett typexempel på kortsiktiga och cyniska neddragningar som drabbar de som svaga och utsatta - barn som inte mår bra i själen.

Nu om någonsin kommer de satsningar på psykologisk kompetens jag länge efterlyst inom elevhälsovården bli oundgängliga. Dessvärre tycks socialdemokraterna inte dela denna uppfattning. I stället ser vi hur även denna stödresurs för Göteborgs barn "slimmas".

Vågar man hoppas på att regionpolitkerna river upp BUP:s sparbeting?