Hur många barn är ok att knö in i en grupp?

Alldeles för många barn tvingas idag in i redan överfulla förskolegrupper, dessutom många gånger utan att personaltätheten ökar. Detta sker trots att vi vet att faktorer som personaltäthet och gruppstorlek har stor betydelse för kvaliteten inom förskolan. Låg personaltäthet och stora grupper har negativa effekter på barns språk- och identitetsutveckling, samspelet mellan barn och vuxna, samt bidrar till ökad stress bland barn och personal.

När initiativ tagits i stadsdelsnämnderna för att få till stånd en redovisning av förskolornas gruppstorlekar och dess utveckling över tid, har vänstermajoriteten röstat ner dessa med motiveringen att det saknas ett vedertaget definierat sätt att mäta på. Man vägrar konsekvent att tala om gruppstorlekar, och pratar hellre om andra "parametrar" för att mäta kvalitén inom förskolan. Parametrar som är mer gynnsamma för politiker som vill undslippa ansvar. Om detta trixande med siffror har jag skrivit tidigare.

Kvalitén inom förskolan är dock en fråga som handlar om barnperspektiv, och är med andra ord för viktig för att försvinna i diskussioner om definitions- och mätsvårigheter. För att stadsdelarna kontinuerligt och noggrant skall kunna följa utvecklingen avseende gruppstorlek behövs det enhetligt definierat sätt att mäta, samt politisk vilja att göra så. Det är i dagsläget oklart om dessa båda faktorer existerar.

För att få svar på hur det förhåller sig med detta har jag idag lämnat in en interpellation till kommunstyrelsens ordförande. Du kan läsa interpellationen i sin helhet här!

Stora barngrupper som strukturell misshandel

Senaste nummret av Psykologtidningen (pdf) handlar om de svällande gruppstorlekarna i förskolan som ett hot mot barnens hälsa. Artikelns ingress lyder:

Barngrupper i många förskolor är fortfarande för stora. Och personaltätheten fortsätter att minska. Det visar aktuell statistik från Skolverket. – Det är strukturell misshandel, säger förskolepsykolog Gunilla Niss, som tröttnat på politikers löften och nu vill ha en lagstiftning om tak på barngrupper.

Även jag börjar tröttna på socialdemokraternas trixande med siffror och statistik när det gäller förskolan. Man vägrar konsekvent att tala om gruppstorlekar, och pratar hellre om andra "parametrar" att mäta kvalitén inom förskolan. Parametrar som är mer gynnsamma för politiker som vill undslippa ansvar.

Detta är dock en fråga som verkligen handlar om barnperspektiv. Låg personaltäthet och stora grupper har nämligen negativa effekter på barns språk- och identitetsutveckling, samspelet mellan barn och vuxna, och bidrar till ökad stress bland både barn och personal. Frågan är med andra ord för viktig för att trixas bort med tvivelaktig statistik.

Men om vi vet om att stora barngrupper är skadligt för barnen, varför händer inget? I den citerade artikeln ges några intressanta teorier. Jag är i varje fall övertygad om att förskolan kommer bli en het fråga i sommarens valrörelse!

Indragen lunch för barn sparar pengar

Västnytt rapporterar om hur förskolor i SDN Härlanda infört nya regler. Alla barn som har småsyskon och en föräldraledig mamma eller pappa får bara gå på förskolan mellan kvart i nio och kvart i tolv. Barnen måste alltså hämtas innan de andra börjar äta - för lunchen för dessa barn är indragen av besparingsskäl. Barnperspektiv?

För några år sedan diskuterade Härlanda att barn till föräldralediga föräldrar skulle tas ur sin ordinarie förskolegrupp, men efter kritik fick Härlanda backa även där. Jag utgår ifrån att Härlanda backar även nu och inte åsidosätter barnperspektivet i sin verksamhet.