torsdag, augusti 30, 2007

Äntligen

För att göra en lång historia kort. Som fackligt aktiv i Mölndal, innan jag sadlade om till politiken, jobbade jag med frågan om arbets- och skyddskläder för personal i kommunens kvinnodominerade yrken, som till exempel förskola och hemtjänst. Bland det första jag gjorde som stadsekreteterare var att förse det dåvarande kommunalrådet med en motion om en översyn av behovet av arbets- och skyddskläder i våra stadsdelar. Motionen bifölls av samtliga partier och den utredning som gjordes visade att det vid samtliga stadsdelsförvaltningar fanns ett behov av förbättringar. Behoven fanns – föga förvånande – främst inom de kvinnodominerade yrkena. När det gällde de mansdominerade förvaltningarna var utrustningen mer än väl tillgodosedd. Vissa yrkesgrupper hade till och med tillgång till arbetskalsonger, medan förskolepersonalen saknade så självklar utrustning som till exempel regnkläder, stövlar, vantar och mössor. Man skulle kunna tro att ett sådan uppenbart exempel på bristande jämställdhet skulle resultera i en febril aktivitet, såväl i stadsdelarna som hos den politiska majoriteten i staden. Så var dock inte fallet. Istället hände ingenting. Vid det här laget var jag själv kommunalråd och ställde som sådan ett antal interpellationer om frågan, men insåg snart att frågan hade hamnat i malpåse och lade därför en ny motion om att förse personalen inom hemtjänst och förskola med skyddskläder. Denna gång avslog man med hänvisning till att det var varje enskild förvaltnings eget ansvar att se till att deras personal hade de kläder de behövde. Därefter följde ett antal debattartiklar och ytterligare någon interpellation, och nu tycks det ha gett resultat. En ny kartläggning visar att man i samtliga stadsdelar nu antingen har försett personalen med de kläder de behöver i sitt arbete, eller i sämsta fall är på gång att göra det. Som ni förstår är det en häftig känsla att se något man har kämpat för i många år bli verklighet, samtidigt som det infinner sig en slags tomhet. Skyddskläderna var – och är – en hjärtefråga.

fredag, augusti 24, 2007

Goda grannar

Ingen kan väl ha missat att Miljödomstolen har förbjudit en kvinna att röka i sin egen trädgård. Kvinnan bor i ett villaområde och hennes granne har tröttnat på tobaksröken och vill nu ha skadestånd för varje gång hon tänder en cigarett. Grannen störs så mycket av cigarettröken att han känner sig tvungen att bära ansiktsmask. Personligen kan jag tycka att det verkar en smula överdrivet att bära ansiktsmask för att någon röker en bit bort. Mannen torde ha stora problem att överhuvudtaget vistas vid folksamlingar utomhus. Samtidigt kan man förstå irritationen över att störas av cigarettrök i sin egen trädgård (även om det är svårt att se hur röken kan nå längre sträckor). Som i de flesta fall finns det mer än sida av saken, och sannolikt finns det mer i den här historien än vad som framkommer i tidningarna… Enligt SvD skall halva kvinnans trädgård enligt domstolens beslut nu vara en rökfri zon och tills dom faller i målet har kvinnan lovat att röka så långt från sin grannes tomt som möjligt. Och detta är väl egentligen det sjukaste i hela historien. Kunde hon inte ha gjort det från första början?

torsdag, augusti 09, 2007

Religiösa friskolor

Med jämna mellanrum orsakar frågan om religiösa friskolors vara eller icke-vara debatt. Nu är det länsrättens beslut att ge Plymouthbröderna, ett kristet samfund som i mångas ögon anses vara en sekt, rätt att starta en konfessionell skola som ånyo har aktualiserat frågan. Debatten har tidigare bland annat handlat om att religiösa friskolor jämställer skapelseberättelsen med evolutionsteorin, att elever får lära sig att homosexualitet är sjukt och syndigt, för bristande sex- och samlevnadsundervisning och att de inte bedriver undervisning gemensamt för tjejer och killar.

Jag är i grund och botten en stark anhängare av friskolor, även religiösa. Friskolor ger en större valfrihet och konkurrensen gör att alla skolor tvingas till ständiga förbättringar. Samtidigt får man inte blunda för eller förringa de problem och missförhållanden som faktiskt finns. Det vore naivt. Men istället för att som Humanisterna, sossar och ett antal liberaler (?!) genast börja vifta med förbudsflaggan, vore det bättre om man lade krut på förbättra tillsynen och kraven på våra skolor. Det finns ju redan idag väldigt goda möjligheter till kontroll, men det tycks som att Skolverket här inte tar sitt ansvar. Det räcker inte att kontrollera en gång, tala om vad som skall åtgärdas och nöja sig med att skolan säger att det har gjort det. Det är också naivt. Nej, Skolverket bör genomföra tätare kontroller och de skolor som allvarligt bryter mot skollag eller läroplaner, och där det finns anledning att anta att man inte har för avsikt att bedriva en undervisning som är grundad på de värderingar som uttrycks däri skall fråntas sitt tillstånd omedelbart. Att använda skolan som ett redskap för isolering och indoktrinering av barn är helt oacceptabelt i ett samhälle där alla människor, inte minst barn, skall ha rätt och möjlighet att bilda sig sin egen uppfattning. Av den anledningen bör därför inte heller alla som vill starta en friskola mer eller mindre automatiskt få rätt att göra det. Det är inte orimligt att man inför tillståndsgivning också ser till att det inte finns anledning att anta att skolans huvudmän inte kommer att bedriva undervisning i enlighet med gällande lagstiftning. Större nålsöga än så behöver vi knappast.