måndag, december 17, 2007

Om könsneutrala äktenskap

Frågan om en eventuell könsneutral äktenskapslagstiftning väcker starka känslor, inte minst i mitt eget parti. Med all respekt för att det finns olika åsikter i såväl denna fråga som i alla andra, kan jag inte låta bli att förvånas över hur en ceremoni som befäster två personers kärlek till varandra kan göra någon så upprörd. Tänk om samma engagemang och patos kunde mobiliseras i frågor som faktiskt behöver det. Tänk om de flittigaste debattörerna i frågan kunde stå på barrikaderna för civilkurage, fattigdomsbekämpning och för vår planets överlevnad istället.

Motståndare till att göra det möjligt för homosexuella att gifta sig i kyrkan hävdar gärna att den partnerskapslag vi har idag i princip ger samma rättsliga status som äktenskapet, och att det därför inte finns något behov av en könsneutral äktenskapslagstiftning. Därför skall äktenskapet som institution och begrepp vara förbehållet en man och en kvinna. Min fråga är; hur många gifter sig i första hand för att uppnå en viss rättslig status? Handlar inte äktenskapet i första hand om kärlek?

Sin främsta argumentation bygger man dock på att äktenskapet i sin nuvarande form skall bevaras "för barnens skull". För ett par år sedan skrev kristdemokratiska riksdagsledamoten Yvonne Andersson, i en debattartikel i tidningen Dagen att "äktenskapet inte bara är ett kontraktmässigt erkännande av kärleken mellan två personer. Det är ett förpliktigande ramverk av rättigheter och skyldigheter som är utformat för att kunna ta emot ett barn och ge det en harmonisk uppväxt." Borde vi inte då i logikens namn även förbjuda äktenskap mellan män och kvinnor som inte är i fertil ålder, eller par som av olika anledningar inte vill eller kan få barn? Och omvänt borde det vä inte heller vara tillåtet att skaffa barn om man inte är gift? Nej, tiden då äktenskap förutsatte barn och barn förutsatte äktenskap är förbi. Dessutom tycks man passande nog glömma att det faktiskt finns barn som växer upp med två homosexuella föräldrar också. Borde då åtminstone inte deras föräldrar få gifta sig? Att sätta ett likamedstecken mellan barn och äktenskap är, för att uttrycka det milt, en extremt dålig argumentation. Många av de som motsätter sig äktenskap mellan homosexuella gör det eftersom detta strider med deras religiösa uppfattning. Äktenskapet, är enligt de flesta religioner, reserverat för en man och en kvinna. Detta har jag full respekt för. Jag skulle önska att fler hade kurage nog att stå för att deras åsikt inte grundar sig i en förment omtanke om barnen, utan i deras kristna tro. Problemet - för dem - är att vår lagstiftning varken kan eller bör grundas i religiösa övertygelser.

Jag och mina meningsmotståndare är dock ense om en sak. Äktenskapet ger bäst förutsättningar för en stabil relation och barn behöver stabila relationer. Men med detta som utgångspunkt borde vi väl snarare göra det möjligt för fler par, med eller utan barn, homo- eller heterosexuella att gifta sig?

I fredags publicerades en artikel i tidningen Kristdemokraten där man hade ringt runt och frågat ett antal partiföreträdare hur de ser på en könsneutral äktenskapslagstiftning. De reaktioner som jag fått har i princip alla handlat om att jag är modig. Jag borde kanske vara glad, men istället blir jag arg. Varför då? Varför är det modigare att tala om vad jag tycker i denna fråga, än i andra? Vad är det jag har att frukta?

tisdag, december 04, 2007

Arbetslinjen

I lördagens GP kunde man läsa att Göteborg snyggas upp när det är lågkonjunktur, men att så fort det blir högkonjunktur växer det igen och blir stökigare eftersom många som arbetar med att röja på våra gator och torg är sysselsatta genom arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Jag blir så trött på detta socialdemokraternas beklagande av regeringens arbetslinje. Arbetslösheten är rekordlåg, och vårt "arbetarparti" bara gnäller. Alliansen gick till val på arbetslinjen och vann valet, till stor del, av samma anledning. Många av dem som nu är arbetslösa var det också under den förra regeringen. Skillnaden då var dels att de var betydligt fler och att en del av dem var inne i olika åtgärder, och därför inte betraktades som arbetslösa av den förra regeringen. Ohederligt. En åtgärd är inte detsamma som ett arbete, svårare än så är det inte.

De som är arbetslösa och som står långt från arbetsmarknaden behöver annan hjälp än arbetsmarknadspolitiska åtgärder, och det är kommunens ansvar att ge dem den hjälp de behöver. Det handlar om stöd och rätt verktyg för att kunna ge sig ut på den ordinarie arbetsmarknaden nu när det verkligen finns arbeten att få.

När det gäller skötsel av stadens parker, gator och torg får man faktiskt inse att man har det fulla ansvaret för detta oavsett om det är hög- eller lågkonjunktur. Då får man helt enkelt bita i det sura äpplet och betala vad det faktiskt kostar.

måndag, november 12, 2007

Det var på tiden

En ny telefonjour som riktar sig till föräldrar med sjuka småbarn skall öppnas i Göteborg. Redan (?) nästa år kommer sjukvårdsrådgivningen även att kunna svara på frågor som gäller barn under två år. Som de flesta småbarnsföräldrar i staden är smärtsamt medvetna om, är man än så länge hänvisad till någon av de få barnklinikerna i staden för rådgivning under dagtid, och till Östras barnakut på kvällar och helger. Som lök på laxen skall tilläggas att den sistnämnda allt som oftast tvingas stänga eftersom personalen inte hinner svara i telefon.. Vilket alltså innebär att risken är stor att du som förälder till ett litet sjukt barn på kvällen eller helgen inte har någonstans dit du kan vända dig för att få råd. Horribelt!! Skönt att detta sent om sidor även har gått upp för den styrande majoriteten i regionen..

torsdag, oktober 18, 2007

”Hur många villor kan en människa ha?”

Det frågar sig författaren Henning Mankell. Jag vet inte vad svaret är, men Henning har tydligen nått den gränsen. Därför skänker han 15 miljoner kronor ur egen ficka till SOS Barnbyar för att bygga en by för 150 föräldralösa barn i Moçambiques huvudstad Maputo. Förutom husen byggs en förskola och en skola i byn som kan ge utbildning även åt andra barn i närområdet. Vad skall man säga? Tänk om fler miljonärer kunde tänka som han. Skippa den fjärde lyxbilen eller handväskan för 70 000 kronor och istället använda pengarna till något som gör världen en aning lite mer hoppfull.

fredag, oktober 05, 2007

Också ett sätt att korta kön...

Den politiska majoriteten i Göteborg bestående av socialdemokraterna och miljöpartiet har ju tidigare visat prov på uppfinningsrikedom när det gäller att trixa för att snygga till kön till stadens barnomsorg. Istället för att bygga ut i tillräcklig omfattning valde man till exempel att begränsa vistelsetiden på förskolan för barn till arbetslösa och föräldralediga. Man har också fått benäget bistånd av ansvariga tjänstemän, som väl tycker att det är en smula pinsamt att år efter år få bannor från skolverket för att man inte uppfyller lagens krav på max fyra månaders väntetid. Det är till exempel lite olika hur man i stadsdelarna definierar kön till förskolan. I vissa stadsdelar (knappast de med den högst behovstäckning inom barnomsorgen får man förmoda…) redovisar man bara de som väntat mer än fyra månader på plats. Mer korrekt – och ärligare – vore ju att redovisa alla som står i kö, även de som "bara" har väntat en, två eller tre månader… Nu har man kommit på ett ännu fiffigare sätt att framställa sig själv i bättre dager. På stadens hemsida har man helt sonika tagit bort redovisningen av kön för att istället redovisa hur många nya platser man har skapat och hur många man planerar att skapa i framtiden, och inte med ett ord ens kommentera hur detta står i relation till hur behovet ser ut i de olika stadsdelarna. Och vips framstår man som handlingskraftiga! Och det är ju också ett sätt att minska kön. Att ägna sin energi åt att i realiteten skapa tillräckligt med platser vore ju ett annat…

tisdag, september 25, 2007

Att bära eller inte bära?

Två unga tjejer som blivit utslängda från en simhall i Uppsala eftersom de vägrat sätt på sig en bikiniöverdel anmäler simhallen till Jämo. Tjejerna menar (City Göteborg 20/9-07) att detta är en särbehandling som öppnar för under- och överordning mellan män och kvinnor, men att det främst handlar om objektifiering. Tjejer ska på samma sätt som killar ha rätt att vara sexuella bara i en sexuell kontext – inte alltid. Och de får stöd från politiskt håll. En miljöpartistisk partistyrelseledamot menar att det är fel att kvinnor förväntas ha tajta kläder, men när de visar sin kropp på riktigt så blir det kontroversiellt.

Självklart håller jag med tjejerna. Visst skall tjejer – och killar – ha rätt till sin egen sexualitet. Men samtidigt kan jag inte låta bli att undra om man verkligen får sagt det man vill säga, så att säga.. För det första. På badstränderna finns det gott om kvinnor – unga som gamla – som av olika anledningar väljer att sola eller bada topless. Jag tror dock att de som gör det för att manifestera kvinnors rätt till sin egen sexualitet utgör undantag. För det andra. Främjar toplessbilder i tidningar rätten för kvinnor att bara vara sexuella i en sexuell kontext, eller ökar det objektifieringen? Och om svaret är det senare. På vilket sätt skiljer sig tjejerna i simhallens nakna bröst från de på stranden eller i tidningarna?

torsdag, september 13, 2007

Intet ont som inte har något gott med sig

Systembolaget rapporterar om en rekordhög försäljning av öl och vin. Detta föranleder vd:n Anitra Steen att ompröva sin inställning till en sänkning av alkoholskatten. Hon ser nu inte längre något behov av en sänkt alkoholskatt. Ökningen av ölförsäljningen har ökat med nästan 20 procent på tre år och ökningen av vinförsäljningen är drygt 15 procent. Även om detta i sig kanske snarare är en dålig nyhet, borde den i alla fall få även de ivrigaste förespråkarna för en sänkning av alkoholskatten att ta sig en funderare.

Jag är varken nykterist eller fyllerist. Men även om jag gärna tar mig både ett och två glas vin, kan jag inte se någon som helst anledning till varför man skall sänka priset på öl, vin och sprit. För även om den absoluta majoriteten har ett, åtminstone hyfsat bra förhållande till alkohol, så är baksidorna så omfattande att det inte bara ur ett folkhälsoperspektiv är rent galet. Det är framförallt oetiskt. Med vetskap om hur många barn som växer upp i familjer som trasas sönder på grund av alkohol, hur många kvinnor som lever i relationer där våldet och alkoholen går hand i hand, och hur många ungdomar som leds in i missbruk och kriminalitet genom alkoholen kan vi inte försvara något annat än en mycket restriktiv alkoholpolitik. Och en restriktiv alkoholpolitik innebär att alkoholen skall vara dyr och inte lättillgänglig. Det är därför vi skall ha en harmoniserad – och hög – alkoholskatt i hela EU.

måndag, september 10, 2007

Friskolorna igen..

I ett inlägg på Fria ord i GP den 28 augusti uttrycker en insändarskribent sin oro över att friskolorna skulle vara orsaken till att samhällsgemenskapen fragmentiseras och att vi har ett samhälle präglat av "sekterism och subkulturer". Det är inte första gången man ger friskolorna skulden för diverse samhällsproblem, reella och andra. För det första. Segregation uppstår när människor inte ges några valmöjligheter. Den främsta orsaken till segregationen idag är boendet. Tidigare hänvisades elever till den skola som låg närmast deras bostad. Idag har de flesta skolorna, mycket tack vare friskolorna, en elevsammansättning bestående av en mångfald av olika socio-ekonomiska förhållanden, religioner, boendemiljöer och etniciteter.

Det ideal som insändarskribenten målar upp i sitt inlägg där "rikemansbarn från Örgryte" gick i skolan tillsammans med "fattiga invandrare" och "ateister från socialisthem" med "frikyrkofolk från Göteborgs skärgård" var inte möjlig innan rätten att själv välja skola oberoende av vilken stadsdel man bor i blev en realitet.

torsdag, augusti 30, 2007

Äntligen

För att göra en lång historia kort. Som fackligt aktiv i Mölndal, innan jag sadlade om till politiken, jobbade jag med frågan om arbets- och skyddskläder för personal i kommunens kvinnodominerade yrken, som till exempel förskola och hemtjänst. Bland det första jag gjorde som stadsekreteterare var att förse det dåvarande kommunalrådet med en motion om en översyn av behovet av arbets- och skyddskläder i våra stadsdelar. Motionen bifölls av samtliga partier och den utredning som gjordes visade att det vid samtliga stadsdelsförvaltningar fanns ett behov av förbättringar. Behoven fanns – föga förvånande – främst inom de kvinnodominerade yrkena. När det gällde de mansdominerade förvaltningarna var utrustningen mer än väl tillgodosedd. Vissa yrkesgrupper hade till och med tillgång till arbetskalsonger, medan förskolepersonalen saknade så självklar utrustning som till exempel regnkläder, stövlar, vantar och mössor. Man skulle kunna tro att ett sådan uppenbart exempel på bristande jämställdhet skulle resultera i en febril aktivitet, såväl i stadsdelarna som hos den politiska majoriteten i staden. Så var dock inte fallet. Istället hände ingenting. Vid det här laget var jag själv kommunalråd och ställde som sådan ett antal interpellationer om frågan, men insåg snart att frågan hade hamnat i malpåse och lade därför en ny motion om att förse personalen inom hemtjänst och förskola med skyddskläder. Denna gång avslog man med hänvisning till att det var varje enskild förvaltnings eget ansvar att se till att deras personal hade de kläder de behövde. Därefter följde ett antal debattartiklar och ytterligare någon interpellation, och nu tycks det ha gett resultat. En ny kartläggning visar att man i samtliga stadsdelar nu antingen har försett personalen med de kläder de behöver i sitt arbete, eller i sämsta fall är på gång att göra det. Som ni förstår är det en häftig känsla att se något man har kämpat för i många år bli verklighet, samtidigt som det infinner sig en slags tomhet. Skyddskläderna var – och är – en hjärtefråga.

fredag, augusti 24, 2007

Goda grannar

Ingen kan väl ha missat att Miljödomstolen har förbjudit en kvinna att röka i sin egen trädgård. Kvinnan bor i ett villaområde och hennes granne har tröttnat på tobaksröken och vill nu ha skadestånd för varje gång hon tänder en cigarett. Grannen störs så mycket av cigarettröken att han känner sig tvungen att bära ansiktsmask. Personligen kan jag tycka att det verkar en smula överdrivet att bära ansiktsmask för att någon röker en bit bort. Mannen torde ha stora problem att överhuvudtaget vistas vid folksamlingar utomhus. Samtidigt kan man förstå irritationen över att störas av cigarettrök i sin egen trädgård (även om det är svårt att se hur röken kan nå längre sträckor). Som i de flesta fall finns det mer än sida av saken, och sannolikt finns det mer i den här historien än vad som framkommer i tidningarna… Enligt SvD skall halva kvinnans trädgård enligt domstolens beslut nu vara en rökfri zon och tills dom faller i målet har kvinnan lovat att röka så långt från sin grannes tomt som möjligt. Och detta är väl egentligen det sjukaste i hela historien. Kunde hon inte ha gjort det från första början?

torsdag, augusti 09, 2007

Religiösa friskolor

Med jämna mellanrum orsakar frågan om religiösa friskolors vara eller icke-vara debatt. Nu är det länsrättens beslut att ge Plymouthbröderna, ett kristet samfund som i mångas ögon anses vara en sekt, rätt att starta en konfessionell skola som ånyo har aktualiserat frågan. Debatten har tidigare bland annat handlat om att religiösa friskolor jämställer skapelseberättelsen med evolutionsteorin, att elever får lära sig att homosexualitet är sjukt och syndigt, för bristande sex- och samlevnadsundervisning och att de inte bedriver undervisning gemensamt för tjejer och killar.

Jag är i grund och botten en stark anhängare av friskolor, även religiösa. Friskolor ger en större valfrihet och konkurrensen gör att alla skolor tvingas till ständiga förbättringar. Samtidigt får man inte blunda för eller förringa de problem och missförhållanden som faktiskt finns. Det vore naivt. Men istället för att som Humanisterna, sossar och ett antal liberaler (?!) genast börja vifta med förbudsflaggan, vore det bättre om man lade krut på förbättra tillsynen och kraven på våra skolor. Det finns ju redan idag väldigt goda möjligheter till kontroll, men det tycks som att Skolverket här inte tar sitt ansvar. Det räcker inte att kontrollera en gång, tala om vad som skall åtgärdas och nöja sig med att skolan säger att det har gjort det. Det är också naivt. Nej, Skolverket bör genomföra tätare kontroller och de skolor som allvarligt bryter mot skollag eller läroplaner, och där det finns anledning att anta att man inte har för avsikt att bedriva en undervisning som är grundad på de värderingar som uttrycks däri skall fråntas sitt tillstånd omedelbart. Att använda skolan som ett redskap för isolering och indoktrinering av barn är helt oacceptabelt i ett samhälle där alla människor, inte minst barn, skall ha rätt och möjlighet att bilda sig sin egen uppfattning. Av den anledningen bör därför inte heller alla som vill starta en friskola mer eller mindre automatiskt få rätt att göra det. Det är inte orimligt att man inför tillståndsgivning också ser till att det inte finns anledning att anta att skolans huvudmän inte kommer att bedriva undervisning i enlighet med gällande lagstiftning. Större nålsöga än så behöver vi knappast.

torsdag, juni 28, 2007

Alkolås

En undersökning som genomförts av If i samarbete med Vägverket visar att mellan en tredjedel och en fjärdedel av dödsolyckorna i trafiken varje år orsakas av förare som kör rattfulla, detta trots att det bara är cirka 0,2 procent av befolkningen som kör med alkohol eller andra droger i blodet. Nästan 30 procent av de som dödas är medtrafikanter, det vill säga fotgängare, cyklister, medpassagerare, samt de förare och passagerare som inte sitter i rattfylleristens fordon. Hur många som skadas i olyckor som orsakats av att en person väljer att ta bilen trots att han eller hon inte är nykter vet jag inte, men det är väl knappast färre.. Undersökningen visar också att under 2005 dödades 84 personer i olyckor orsakade av rattfyllerister. den visar också att andelen dödsolyckor pga rattfylleri har ökat med 11,6 procent mellan 1996-2005, samtidigt som det sammanlagda antalet dödsolyckor i trafiken under samma period minskade med i genomsnitt 7,2 procent per år under samma period. Man kan tvista om huruvida siffrorna visar på en faktisk ökning av rattfylleriet, eller om det är ett resultat av att fler åker fast, men faktum kvarstår. 84 peroner dog 2005 på grund av att en person valde att sätta sig i bilen och köra trots att han eller hon var full eller påtänd och 20 000 personer kör, enligt NTF, rattfulla i Sverige varje dygn. Med risk för att anklagas för förbudshets måste jag ändå säga att jag hoppas att vi snart ser alkolås som standard på alla nya bilar och obligatoriska alkolås för alla som döms för rattfylleri.

onsdag, juni 13, 2007

Hur tänkte de?

Nästa år kommer Saab 9-3 med fyrhjulsdrift. Fyrhjulsdriften ökar bilens vikt med 80 kilo och bränsleförbrukningen beräknas öka med 5-10 procent jämfört med om bilen bara vore framhjulsdriven. Borde våra biltillverkare inte koncentrera sin innvationslusta till att försöka att hitta olika sätt att minska även stora bilars totalvikt, utan att behöva göra avkall på säkerhet, komfort och storlek och på att minska bränsleförbrukningen? Sverige har idag en av världens törstigaste bilparker. Det är i det närmaste provocerande att se alla stora bränsleslukande bilar som rullar på vägarna. Vi behöver knappast fler.

söndag, juni 03, 2007

Ungdomligt oförstånd?

I slutet av maj varje år håller vårt ungdomsförbund, kdu, sitt riksmöte. Riksmötet är förbundets högsta beslutande organ och alla medlemmar har rätt att lägga motioner om allt mellan himmel och jord. På samma sätt är det i partiet, fast med den skillnaden att det då heter riksting och att man bara behandlar motioner vartannat år. När alla medlemmar tillåts att motionera om vad som helst är det inte konstigt att det kommer både goda och mindre goda idéer. Så har det alltid varit. För det mesta tycker man att det fattades många bra beslut, men kanske också ett och annat beslut där man hellre skulle se en annan slutsats. Det är sådant man får acceptera när man är med i ett politiskt parti eller ungdomsförbund. Det viktiga är att man är på det hela taget nöjd med den riktning partiet eller ungdomsförbundet tar. Även om jag själv är för gammal för att vara med i ungdomsförbundet kan jag inte låta bli att fundera över detta när jag ser vilka frågor som diskuterades och vilka beslut som fattades vid årets riksmöte. Som exempel kan nämnas att kdu numera skall verka för införande av marknadshyror, öka försvarsmaktens styrka och närvaro internationellt och nationellt, sänkta socialbidrag, tillfällig kemisk kastrering av våldtäktsmän, sänkt bensinskatt samt en harmonisering av de europeiska abortlagarna. Är detta kristdemokrati? På vilket sätt visar vi solidaritet mot de svaga genom att sänka socialbidraget och införa marknadshyror? Hur rimmar en sänkt bensinskatt med förvaltarskapstanken?

onsdag, maj 23, 2007

Vad kostar ett samvete?

950 kronor i månaden. Så mycket kostar det tydligen att dämpa ett dåligt samvete. Ett företag lanserar en ny affärsidé. För nämnda summa ringer de hem till din gamla mamma eller pappa för att se att allt är okej. På så sätt kan dagens stressade människor överlåta sin oro och sitt dåliga samvete på ett företag. Kanske är det en genial idé, men mer troligt är det ännu ett exempel på att vi tycks förlora känslan för vad som är viktigt i livet. Den första frågan man ställer sig är väl kanske vem som är så stressad att man inte hinner att slå sina föräldrar en signal lite då och då? Den andra frågan är; skulle ditt samvete verkligen kännas lättare om du betalar någon för att bry sig om hur din mamma eller pappa mår istället för att göra det själv?

tisdag, maj 08, 2007

Morot och piska

Finansministern öppnar upp för höjd bensinskatt. Bra! Vi måste öka användningen av miljövänligare bränslen ännu snabbare än vad som sker idag. Därför är den nyligen införda miljöbilspremien, fri parkering för miljöbilar och tankarna på en höjd bensinskatt bra! Kristdemokraterna drev kravet på en sänkt bensinskatt i valet. Jag ser detta som ett olycksfall i arbetet som förhoppningsvis kommer att rättas till när frågan kommer upp för diskussion vid partiets riksting i sommar.

Till gruppen olycksfall i arbetet bör väl också tankarna från stadens trafikkontor om att ta bort miljöbilsparkeringstillstånden räknas. Jag tror tyvärr inte som de att försäljningen av miljöbilar så att säga är självgående nu. Tvärtom tror jag att den fantastiska utvecklingen vi har sett på området kommer att tvärstanna om vi tar bort denna morot. Den ökade försäljningen av miljöbilar är ju framförallt ett fenomen i och kring de städer som erbjuder fri parkering för miljöbilar. Är motiveringen att det börjar bli ont om parkeringar för miljöbilar och att de blockerar 10 minutersparkeringarna får man se till att skapa fler parkeringsplatser, inte färre miljöbilar.

lördag, april 28, 2007

Koppleri

Som poliker är det väldigt roligt när man gör något som engagerar människor. I ärlighetens namn passerar mycket av det man gör relativt obemärkt. Tyvärr. Men titt som tätt väcker ens förslag starka reaktioner. Och det är givetvis väldigt roligt. Min motion om skyddskläder även inom traditionellt kvinnliga yrken i kommunen är en och motionen om humormuseum en annan. Inom kort kommer en annan av våra motioner som väckt starka reaktioner upp i kommunstyrelsen. Det handlar om motionen om koppeltvång för hundar i Göteborg. Väldigt många människor har ringt och mailat. Vissa har skällt som hundar, men de allra flesta har hyllat förslaget. De flesta tycker att det är skönt att man äntligen försöker att göra något åt alla de som låter sina hundar springa lösa och som använder sina hundar som vapen. För det är inte rimligt att människor skall behöva vara rädda för att ta en promenad eftersom det springer lösa hundar.

Det är också väldig att roligt att samtliga remissinstanser säger ja till motionen. Men samtidigt kan man inte låta bli att bli irriterad över att det återigen är en liten klick personer som inte sköter sig som förstör för alla andra. Nu fattar jag ju att man knappast kommer att skicka piketen om Arne 80 år låter sin gamla tax gå okopplad bredvid honom på gatan. Men även de hundägare som har lite större hundar - och hundarna själva -med omdöme nog att inte släppa hunden bland andra människor drabbas. Som vanligt...

onsdag, april 18, 2007

Högmod

Sverigedemokraternas framgångar i valet har gjort partiet till vågmästare i en del kommuner. Detta använder Leif Pagrotsky (s) i en krönika i dagens GP som argument för att blockpolitiken "skapar kaos". Istället för att låta "små oförutsägbara missnöjespartier" få oproportionerligt mycket makt vill han se mindre av blockpolitik, och mer av samarbete över blockgränserna. Och det är väl inte fel och det står alla partier fritt att samarbeta över blockgränserna och så sker också, men det är ju intressant att det just är socialdemokraterna som vill se mindre blocktänkande. Många socialdemokrater skulle väl gärna slippa att behöva förlita sig på vänsterpartiet och miljöpartiet. Partier som för övrigt väl i sin begynnelse också skulle ha definierats som "små oförutsägbara missnöjespartier"?

Istället hyllar Pagrotsky inte oväntat samarbetet mellan socialdemokraterna, centern och folkpartiet i Västra Götalandsregionen. "Även här finns ett litet oförutsägbart missnöjesparti som kunde vara vågmästare, men fp, c och s har sedan 2000 ett ambitiöst och stabilt samarbete som ställt sjukvårdspartiet offside. Detta mogna och ansvarsfulla sätt att hantera situationen har gett medborgarna /... /en sjukvård med stabil och säker finansiering /.../ Här finns skyltfönstret för övriga Sverige att beskåda." Har Pagrotsky frågat invånarna i Västra Götaland om de håller med om den beskrivningen? Jag tror att många människor som kommer i kontakt med - eller försöker att komma i kontakt med - vården skulle ge en något annorlunda beskrivning av hur välskött regionen är.

Man kan tycka vad man vill om Sverigedemokraterna, men Pagrotskys inlägg stinker maktfullkomlighet. Han tycks vara mer intresserad av att slippa konkurrens från besvärliga småpartier, än att se till att den politik han själv bedriver gör dessa partier mindre intressanta.

onsdag, april 11, 2007

Inte bara roligt

Så har fotbollsallsvenskan dragit igång igen. Trots att årets upplaga är ett göteborgsallianslag fattigare, är det ändå en efterlängtad premiär. De medföljande så kallade fotbollssupporters som föredrar att krossa flaskor, vandalisera och puckla på varandra och andra är dock inte fullt lika efterlängtade. I år var de särskilt på alerten - årets första huliganslagsmål förekom årets första mål. Och som vanligt hamnar fotbollen i skymundan och vi tvingas prata om säkerhet, polisinsatser, kostnader för vandalisering, otrygghet och annat som inte har ett dyft med fotboll att göra. Så otroligt tröttsamt och onödigt.

Självklart har klubbarna ett stort ansvar när det gäller hur deras respektive supporters uppför sig. I de alra flesta klubbarna jobbar man också hårt med frågan och har väl fungerande samarbeten med supporterpolisen. Men samtidigt skall man veta att fotbollshuliganer faktiskt har väldigt lite med fotboll att göra. Dessa killar - och för all del också tjejer, även om det till allra största delen rör sig om killar - använder ofta supporterklubbarna som ett slags alibi för att ställa till med bråk. Det mest extrema exemplet på detta är ju de arrangerade slagsmålen som ju äger rum på en förutbestämd tid och plats. Och som slagsmålet i Gamlestaden mellan GAIS- och Hammarbysupporters visar, inte ens på samma dag som matchen... Så man får akta sig på att lägga över hela ansvaret och skulden på klubbarna. Det så kallade fotbollsvåldet är inte i första hand ett problem inom sporten, utan ett samhällsproblem och skall också hanteras som ett sådant.

torsdag, april 05, 2007

Grattis

Grattis alla villaägare! Inte minst här i Göteborg med tillhörande skärgård. Många här tillhör ju de som drabbats hårdast av den orättfärdiga fastighetsskatten. Den borgerliga regeringen, till skillnad från den tidigare socialdemokratiska diton, visar att man genomför det man har lovat. Från den 1 januari 2008 kan tomträttsinnehavare och villaägare andas ut, inte minst eftersom kopplingen mellan taxeringsvärdet och fastighetsskatten försvinner. Det var ju detta som satte många i en helt vansinnig situation, där den extrema höjningen av fastighetsskatten faktiskt tvingade vissa att lämna sina hem och som orsakade mången sömnlösa nätter. Skönt att även göteborgare nu får skörda frukterna av en borgerlig politik.

tisdag, april 03, 2007

Får man heta vad man vill?

Eller kanske snarare - får man heta vad föräldrarna vill? Ett par i Kungälv vill döpa sin dotter till Metallica. Trots att de hade kollat med Skatteverket på förhand och fått beskedet att det var okej, blev det kalla handen när de skulle anmäla namnet till samma myndighet. Motiveringen var att Metallica var namnet på en känd hårdrocksgrupp och dessutom närbesläktat med ordet metall (!?). De överklagade till länsrätten och fick rätt, och nu väljer Skatteverket att driva frågan vidare till kammarrätten. I sin överklagan skriver de att "associationerna kring namnet är inte enbart smickrande".

Visst kanske det skall finnas gränser för hur dålig smak man får ha som förälder. Det ska till exempel inte vara okej att döpa sina barn till svordomar eller könsord eller liknande om någon nu skulle vilja det. Men måste man inte utgå ifrån att föräldrarna inte vill ge sina barn namn som uppenbart kommer att vara till skada för dem? Och vad är egentligen skadligt? Är det att ha ett ovanligt nam som till exempel Metallica eller Ametist eller Månfare eller Solstråle? Eller är det att ha ett vanligt namn som är lätta att rimma på som till exempel Nora eller Ulla? Eller det är kanske de barn som av sina mindre hippa föräldrar tilldelas namn som Ingegerd, Roland eller Rolf som har det värst?

onsdag, mars 28, 2007

Sent skall syndaren vakna

Ibland kan man inte låta bli att förundras över hur det som borde vara självklart för alla, kan ta väldigt lång tid för vissa att förstå. I Göteborg har vi tjatat och tjatat om att förskjutningen av fokus inom äldreomsorgen från äldreboenden till hemtjänst har gått för långt. Människor hamnar ikläm. När man nekar 100-åringar som brutit lårbenet eller blivit ensamstående plats på boende, när du får en plats men är så dålig att du hinner dö innan du flyttar in, eller när man beslutar att inte låta partnern flytta med när frun eller maken blivit så dålig att hon eller han inte längre kan bo hemma ser man till principer och system och glömmer vem man finns till för. Nu har det som länge varit uppenbart för det flesta även gått upp för den styrande majoriteten. Signalerna om att man skall bli lite mjukare i biståndsbedömningarna är mer än välkomna. Synd bara att det skulle ta sådan tid.

måndag, mars 19, 2007

Att sila mygg och svälja kameler

Skolverket vill stänga den judiska friskolan i Göteborg med motiveringen att det bara är skolor i glesbygden som får ha färre än 20 elever. De varnar för att småskaligheten kan leda till brister i undervisningen. Vore det inte lämpligare att man i de fall det förekommer brister i undervisningen ger skolan möjlighet att rätta till dem, istället för att stänga skolor för att det eventuellt skulle kunna uppstå brister i framtiden? Med samma motivering kan ju många skolor ligga i farozonen. Nej, skolverket kanske skall koncentrera sig på de skolor som faktiskt har problem, inte försöka sia om vilka som eventuellt kan komma att få det.

lördag, mars 10, 2007

Ännu fler hjältar

En lördag kväll för en tid sedan står Anna, Louise och Charlotte, tre tjejer i övre tonåren och väntar på bussen in till stan. Plötsligt dyker ett moppegäng på runt 10-15 killar och ett par tjejer upp och vill ha cigaretter, och pengar av tjejerna, som säger nej varpå killarna blir förbannade och en av dem börjar slå med en glashammare mot en ruta i busskuren. Charlotte och Anna går ut ur busskuren och strax efter rasar rutan över den Louise som sitter kvar därinne. Som genom ett under klarar hon sig utan skador.

Samtidigt ger sig en annan kille i gänget på Anna som gått ut och börjar sparka och slå henne och tar sedan hennes väska. Därefter ger han sig på Louise som nyss fått rutan över sig. Han hinner slå ner och sparka henne innan Charlotte lyckas få bort honom, efter själv ha fått ta emot ett antal slag. Sedan drar de därifrån och tjejerna ringer polisen som kommer och tar upp en anmälan.

Där slutar ofta dessa alltför vanliga händelser, men denna gång kunde tjejerna faktiskt peka ut gärningsmännen och killarna kunde ställas inför rätta och dömas. Ett smärre underverk, men än mer fantastiskt är dessa tjejers enorma mod och styrka. Att först stå upp för sig själva och för varandra den aktuella kvällen och sedan orka med och stötta varandra under hela den långa processen fram till rättegång. De har bestämt sig för att inte låta dessa killar krympa deras liv och skrämma eller hindra dem från att göra vad de vill.

Jag hoppas att dessa tjejer vet hur fantastiskt modiga och starka de är och jag hoppas att deras oräddhet kan ge andra tjejer styrka att vara som dem. Vi behöver fler som er!

torsdag, mars 08, 2007

Kallsup

Det moderata socialborgarrådet i Stockholm vill låta krogarna i staden ha öppet dygnet runt och söker stöd hos oss andra storstäder, Malmö och Göteborg, för en ändrad lagstiftning. Det tycks dock som att ansvariga både här och där ser lite mer nyktert på frågan. Att säga att intresset är svalt vore att ta i..

Även om det knappast finns ett behov av just 24-timmars service på krogen, finns det dock anledning att fundera på hur den nuvarande lagstifningen ser ut. I Göteborg brukar det titt som tätt diskuteras huruvida krogarna skall få ha öppet till klockan 05.00. Motivet skulle vara att minska risken för våld på gatorna genom att folk inte går och drar på stan, utan håller sig inne på krogarna och att man motverkar svartklubbar. Jag kan dock inte påstå att jag är helt övertygad om att verkligheten passar in i den beskrivningen. Visst har väl svartklubbarna försvunnit, men har våldet minskat?

Dock har jag större förståelse för att behovet av förändringar när det gäller matkravet. Dagens krav på varm mat bottnar ju i att man helt enkelt blir mindre full om man äter samtidigt som man dricker. Det skall inte räcka att sälja mackor över disk, utan det skall vara "riktig"mat. Men nya matvanor ställer till det. Sushi är - tycker i alla fall vissa - riktig mat, men inte särskilt varm. Ergo ingen alkohol. Den som vill avnjuta sin råa fisk på en sushibar med en flaska Kirin eller sake blir besviken. De flesta japanska restauranger drabbas inte av detta då de samtidigt serverar mer tillagad mat, men de renodlade sushibarerna får problem. I sådana lägen kan jag hålla med min moderate kollega, det känns lite omodernt.

onsdag, mars 07, 2007

Vardagshjältar

Igår tillbringade jag dagen med att åka runt och besöka ett antal olika verksamheter som sedan årsskiftet ligger under den nya sociala resursnämnden som jag är vice ordförande i. Och jag måste säga att jag blev lyrisk över att få möta så många fantastiska och kompetenta människor. Alla tänkbara och otänkbara problem som människor råkar ut för, hur trasiga deras liv än är så finns det hopp, tack vare alla dessa otroliga människors arbete, engagemang och kunskap.

Så sällan uppmärksammas dessa hjältar i vardagen. Vi är, med rätta, fulla av beundran och hyllningar inför människor som gjort en eller flera prestationer, ingripanden eller annat. MEN vi glömmer ofta alla de människor som oförtrutet arbetar på, utan att tappa ork, intresse och engagemang. Ett arbete som inte sällan kostar på i den egna själen. Varför tycks vi se det som ett kall, något som vi helt enkelt bara kräver?

Det är bra att någon gång emellanåt få ha det där samtalet med någon person som arbetar med de svåra frågorna för att förstå hur skört livet ibland kan vara. Vi klagar över hur svårt det är att få ihop vår vardag med alla tider och måsten. Det är nog så jobbigt, men vi måste kanske också stanna upp ibland och fundera över vad som är egentligen är viktig. Hur vi skulle göra om vi plötsligt en dag stod inför det faktumet att vi måste välja en helt annan väg livet? Och vi som tack och lov inte där - låt oss åtminstone skänka en tanke till alla våra vardagshjältar. Vi behöver er så väl!

fredag, mars 02, 2007

Solidaritet

Det är inte varje dag det kommer kloka ord från framträdande socialdemokrater, men när en kommunstyrelseordförandetrojka från nämnda parti på dagens DN-debatt tar till orda om flyktingmottagandet kan man inte annat än instämma. Vi har framförallt två problem med flyktingmottagandet i Sverige: för det första ger inte staten kommunerna tillräcklig ersättning för kostnader för flyktingmottagandet och för det andra klarar vi inte av den koncentration av flyktingar till vissa kommuner som vi ser idag. Det senare beror dels på att flyktingar väljer att bosätta sig där de har släkt och vänner, trots att de då ofta tvingas att dela lägenhet med andra människor som redan bor trångt, för att det saknas bostäder, och trots att utsikterna att få arbete och egen försörjning små. Och det beror dels på att vissa kommuner inte tar emot flyktingar. Som kommunpolitiker skäms jag å deras vägnar. Vi har alla – på alla nivåer, kommuner som länder – ett solidariskt ansvar att ta emot människor som flyr från våld och förtryck.

Situationen för många flyktingar i vissa kommuner har passerat anständighetens gräns. Det måste till en förändring. Staten skall ge kommunerna ersättning för vad det faktiskt kostar, alla kommuner skall ta ett solidariskt ansvar för flyktingmottagandet och flyktingar skall, tills de får en fot in i det svenska samhället och möjlighet att själva klara sin egen försörjning, placeras i en kommun där det finns rimliga förutsättningar för dem att få jobb och bostad.

torsdag, mars 01, 2007

Gör inte ungdomarna till slagträn

Häromdagen kunde man läsa i GP att göteborgsungdomarnas sommarjobb är hotade. Orsaken till att man slår på stora trumman är att regeringen har beslutat att dra in ersättningen till kommunerna för vissa insatser inom de redan borttagna plusjobben. Pengar som Göteborg delvis använt för att finansiera de kommunala sommarjobben, det vill säga, måhända välanvänt, men trots allt något annat än de var avsedda för. De – även av vissa socialdemokratiska kommunpolitiker – kritiserade plusjobben som infördes av den tidigare regeringen för att pressa ner arbetslöshetssiffrorna innan valet. Det är både förvånande och tråkigt att man väljer att direkt belasta ungdomskontot för den minskade ersättningen. Det finns inget som säger att man måste spara in pengarna på just sommarjobben. Det finns andra hål att gräva ur! Men istället för att leta i dem och försöka hitta en lösning, väljer man från socialdemokratiskt håll att göra ungdomarna till slagträn i den politiska debatten. Tyvärr är det inte bara de själva som förlorar på det, utan framförallt göteborgsungdomarna.

fredag, februari 23, 2007

Åh, vad jag längtar..

Efter en lång och tröttsam dag, följt av en kväll med kommunfullmäktige kommer jag hem och möts av ett under. Livet stannar upp och allt jobbigt är som bortblåst när jag öppnar ett mail från vår dotter med en bild på vårt kommande barnbarn. Ni vet han (Thure enligt de blivande syskonen Tindra och Thea) som jag beskriver som halv under min presentation och som kommer till denna värld i nu sommar. Ögonen tåras och tankarna far fram och tillbaka i mitt huvud. När vår dotter, mamman till dessa tre underverk, låg i min mage fanns det bara en trätratt som barnmorskan lyssnade i för att höra hur snabbt hjärtat slog. Bilder var helt otänkbart. Nu bodde vi visserligen i Storlien på den tiden och där kom inte den moderna utrustningen fram lika snabbt som i andra delar av Sverige. När jag väntade vårt andra barn minns jag att jag, rejält imponerad, berättade för en vänninna i Göteborg att jag minsann hade fått höra hans hjärtljud i någon form av transistorapparat. Väldigt high-tech. Vänninan blev dock inte fullt så imponerad eftersom man tydligen hade kunnat det i flera år i Göteborg. Och nu får man ett underbart, detaljrikt kort som man kan scanna in och skicka till vem man vill, vart man vill. Det är bara så fantastiskt!

Men tillbaka till Thure... Han hade precis samma näsa som en av våra pojkar! Jag minns på BB att när han gnuggade näsan mot de sträva lakanen blev den alldeles röd och han såg så näpen ut. Nu när jag ser bilden kommer alla minnen fram, visst är det ett under! Han ser precis ut som alla andra liljesandare.. redan. Om du visste vad vi väntar och längtar efter dig Thure!

Tänk vilken tur att man träffar rätt man så tidigt som jag gjorde. Att jag har fått glädjen av att ha en stor familj utan att vara lastgammal och förhoppningsvis får man uppleva ett antal fler glädjeämnen och under på vägen. Åhhh vad jag ska njuta!!!!

tisdag, februari 20, 2007

Snygga till lekplatserna

En tjänsteman på Park- och naturförvaltningen i Göteborg föreslår att man skall lägga ned ett antal lekplatser för att istället kunna satsa mer på att underhålla de som blir kvar. Jag kan inte annat än hålla med. Det finns gott om lekplatser som är rejält slitna och mer eller mindre farliga att leka på. Inte så kul för barnen. Bättre då att man tar bort dem och anlägger rena grönområden. Då kan man också ställa högre krav på de lekplatser som faktiskt blir kvar.

Sedan hoppas jag att planeringen för den lekplats som skall anläggas i centrala Göteborg går undan. Det faktum att det inom Vallgraven knappast finns någon offentlig lekplats fick mig att lägga en motion om detta för två år sedan. Motionen bifölls och nu pågår en utredning om var och hur en sådan lekplats skall ligga. Kom gärna med tips!

onsdag, februari 14, 2007

Var finns föräldrarna?

Det är med stor bedrövelse, men tyvärr inte särskilt stor förvåning man läser om händelserna på Högsboskolan. Även om det sällan går så långt som i detta fallet, att man tvingas stänga skolan, nås man alltför ofta av dystra bilder från dagens skolor. Det är bötning, mobbing, sexuella trakasserier, våld och hot, nedskräpning och förstörelse. Självklart ser långt ifrån alla skolor ut på detta sätt och visst har det alltid funnits problem på våra skolor. Men man kan trots allt inte komma ifrån klumpen i magen som får mig att undra om det trots allt inte har blivit betydligt värre? Och som politiker frågar man sig självklart också - vad skall vi göra åt det? För något måste göras och det illa kvickt.

En representant för skolan som fick frågan vems ansvaret var för den nu uppkomna situationen svarade blixtsnabbt rektor och politiker, därefter lade hon till även lärare, fritidsledare, socialtjänsten. Och visst har vi alla ett stort och självklart ansvar för våra elever och skolmiljön. Men ändå kan jag inte låta bli att förvånas över att personen ifråga inte en enda gång nämnde föräldrarna. Är det verkligen skolans ansvar att uppfostra våra barn? Är det kanske häri grundproblemet ligger. För hur mycket vi än anstränger oss och hur mycket pengar vi än satsar kan vi aldrig kompensera bristen på föräldraansvar. Samhällets ansvar är att stötta och hjälpa föräldrar att ta detta ansvar - inte att överta det.

tisdag, februari 06, 2007

Välkommen till Göteborg

Den eviga följetongen om förskoleköerna i Göteborg fortsätter. I dagens G-P kan man läsa att stadens prognosmakare räknat fel på 325 barn i sina prognoser över antalet nyfödda. De beräknade 6 347 bebisarna blev förra året 6 672. Goda nyheter för alla utom de som har som jobb att skramla fram platser på förskolan för de små liven när det blir aktuellt. För trots ett väldigt trixande med regler och siffror har redan idag nästan 400 barn stått i kö till förskolan i Göteborg längre än fyra månader. Av dem söker 44 plats i hela stadsdelen. Vänstermajoriteten räknar bara de senare. De tycker nämligen att det är rimligt att kräva av föräldrar att de skall acceptera en plats i en av stadsdelens förskolor, oavsett hur förutsättningarna ser ut i varje enskild familj. Visst är jag medveten om att många av dem i den större gruppen väntar på plats på en eller ett par specifika förskolor som man har sökt till, och hellre väntar lite längre än tar en annan plats. Men vissa har inte den valmöjligheten. Alla har inte bil och kan hämta och lämna på en förskola i andra änden av stadsdelen än man bor, för att sedan åka till ett tredje håll för att komma till arbetet. En del kanske till och med har ett äldre barn i en annan förskola och har två olika platser att åka till för att lämna och hämta. Är det verkligen rimligt att säga till dem att om de inte tar den plats de tilldelats, får de acceptera att vänta betydligt längre än fyra månader?

Göteborg har inte lyckats tillgodose behovet av platser inom förskolan på många år. Sedan jag började som kommunalråd har jag motionerat, interpellerat och debatterat frågan med majoritetens företrädare. Svaret har alltid varit att de bygger så att det knakar, men att det saknas lokaler och utbildade förskolelärare. Därför har man tvingats att utvidga barngrupperna så att de idag är betydligt större än vad all expertis hävdar är rimligt. Trots detta vägrar man hårdnackat att svälja den ideologiska stoltheten och öppna upp för fler alternativ. Varför är informerar man inte mer om att det faktiskt går att bli enskild dagbarnvårdare och varför är man så rädd att ge de föräldrar som väljer att lösa barnomsorgsfrågan på annat sätt än att nyttja den kommunala barnomsorgen ekonomisk ersättning i form av ett vårdnadsbidrag?

Tak över huvudet är en mänsklig rättighet

Ingen människa i Sverige skall behöva sova utomhus. Det är så självklart att det tar emot att ens behöva skriva det. I Göteborg gick vi och de andra borgerliga partierna till val på en så kallad ”tak över huvudet-garanti”. Eftersom vänstermajoriteten av någon anledning inte tycker att vi behöver en sådan garanti och vi tyvärr inte vann majoritet i Göteborg såg det mörkt ut för stadens hemlösa. Men nu har regeringen presenterat en ny strategi för att motverka hemlöshet innehållandes bland annat just en tak över huvudet-garanti. Ibland är man väldigt stolt över att vara kristdemokrat.

torsdag, februari 01, 2007

Valfrihet! - Del 2

Äntligen lite goda nyheter! Kristdemokraternas hjärtefråga nummer ett ser ut att bli verklighet redan nästa år. I alla fall i borgerligt styrda kommuner. Då räknar socialminister Göran Hägglund (kd) att de kommuner som så önskar kommer att kunna införa vårdnadsbidrag. Vi i Göteborg får ställa vårt hopp till att miljöpartiet vågar visa att de faktiskt menar att de vill att föräldrar skall kunna vara hemma lite längre med sina barn och stödjer min motion om vårdnadsbidrag när den kommer upp i kommunstyrelse och kommunfullmäktige. Jag litar på dig, Kia!

Valfrihet? - Del 1

Läste att kvinnoklinikerna i Skåne, Halland, Kronoberg och Blekinge har kommit överens om att skärpa reglerna kring när en patient vill välja en manlig eller kvinnlig gynekolog. Tydligen accepterar man inte längre att vissa patienter väljer bort manliga gynekologer eftersom det får dem att känna sig diskriminerade. Att kvinnor som till exempel har utsatts för övergrepp eller har sitt ursprung i kulturer som tillåter enbart kvinnliga gynekologer kräver att få träffa en kvinnlig gynekolog är förståligt, men klinikerna kommer inte att acceptera att kvinnor som "på lösa grunder" vägrar att träffa en manlig gynekolog får sin vilja igenom. På lösa grunder. Lösa grunder har alltså de kvinnor som av någon annan anledning än de föregående känner sig obekväm liggandes i en gynstol framför en manlig, eller för den delen en kvinnlig – de finns faktiskt även kvinnor som föredrar manliga gynekologer – gynekolog. Man upphör aldrig att förvånas vilken fantastisk brist på ödmjukhet, medmänsklighet och finkänslighet vissa människor kan uppvisa i sin yrkesroll. Snälla ni som har kommit på denna vansinnigt korkade idé – ta en funderare på vilken grund ni lägger för det så viktiga förtroendet mellan läkare och patient om ni tvingar kvinnor att låta sig undersökas av en manlig gynekolog mot deras vilja.

fredag, januari 26, 2007

Hade du orkat?

Buller är, tillsammans med allergier, det största hälsoproblemet för barn i Västra Götaland. Det visar en stor miljömedicinsk undersökning som regionen har låtit göra. Oväsendet på förskolor och skolor är ett arbetsmiljöproblem för både barn och personal. Nu börjar vi se resultatet av vänstermajoritetens lösning på bristen på förskoleplatser - tryck in så mycket barn som det bara går, och sedan några till, i varje grupp. Resultatet? Sjuåringar som lider av tinnitus.

Slutsnaskat

Vårdförbundet, Läkarförbundet och Tandläkarförbundet presenterade nyligen en undersökning om barns kost och hälsa. Undersökningen visar bland annat att en stor majoritet av föräldrarna, 81 procent vill förbjuda läsk och godis i skolan. När jag för cirka två år sedan motionerade om frågan i Göteborgs kommunfullmäktige blev svaret från majoriteten att det var onödigt eftersom man ändå inte kan hindra eleverna från att gå till affären och köpa godis. Med den argumentationen kan vi ju börja sälja cigaretter på skolorna också.