Hur står det till med föräldrastödet i Göteborg?

I dag samlas över 3 000 deltagare till en nationellt videosänd satellitkonferens om föräldrastöd på 20 platser i landet. Vid konferensen presenteras regeringens nya strategi för föräldrastöd. Strategin innebär en satsning på 70 miljoner kronor för år 2009, med avsikten att erbjuda alla föräldrar stöd i föräldrarollen.

På dagens DN-debatt läser jag att:

"En nyligen gjord undersökning beställd av Folkhälsoinstitutet och utförd av Synovate visar samtidigt att många föräldrar har ett stort intresse för olika föräldrastödjande aktiviteter. Intresset finns inte bara för att få ökat stöd under småbarnsåren, utan även från föräldrar som har tonårsbarn. Undersökningen visar att i gruppen föräldrar som har barn i åldern upp till 2 år är så många som 7 av 10 intresserade av internetbaserat stöd."

Jag är inte förvånad över att intresset är stort. Alla som är föräldrar vet ju hur villrådig man ibland kan vara i sin föräldraroll. Jag är dock nyfiken på hur Göteborg förmår att möta detta enorma behov, och har därför yrkat att kommunstyrelsen skall utreda saken.

Om vi kan erbjuda stöd till föräldrarna är jag övertygad om att vi kommer få tryggare barn och familjer, och därmed också ett tryggare Göteborg.

Kommunen missgynnar barn i friskolor

Kammarrätten har i en dom ännu en gång fastslagit det som Kristdemokraterna hävdat länge: att kommunens sätt att räkna fram ersättningarna missgynnar barn i friskolorna.

För att råda bot på detta vill vi införa en skolpeng - en summa pengar som är lika för alla göteborgs elever, oavsett vem som är huvudman för deras skola. Utöver grundpengen ska sedan tilläggsresurser betalas ut för elever med särskilda behov. Med skolpeng garanteras dock att pengarna bara går till skolan och inte täcker upp annan kommunal verksamhet.

Nuvarande modell är orimlig, och numera även olaglig om man får tro Kammarrätten.

Unga tjejers ohälsa måste uppmärksammas

I Göteborg har tjejer i årskurs 8 och årskurs 1 på gymnasiet sämre hälsa än pojkarna. Tjejerna har oftare ont i huvudet, oftare ont i magen och känner sig oftare tröttare än pojkarna i samma årskurser. Det är också tjejerna som uppger lägst andel goda vanor i form av sömn-, kost- och motionsvanor. Att tjejer i tonåren mår sämre än killar har man vetat sedan länge, men det händer alldeles för lite. Nu börjar också andra tecken på tjejernas sämre hälsa komma fram. Jämförelser mellan åren 2007 och 2008 visar t ex att fetma och övervikt hos tjejer i årskurs 4 har ökat från 12% till 16%.

En bristfällig elevhälsovård missgynnar så klart alla elever, men framför allt tjejer som är i behov av mer hjälp än pojkarna för att få bättre hälsa. På detta tänker jag med anledning av att det idag är den internationella kvinnodagen.

Statistiken är hämtad från ”2008 års redogörelse för skolhälsovården i Göteborg”, Skolhälsan februari 2009, Göteborgs stad, Social resursförvaltning.

SDN Kortedala sämst i klassen

Idag skickade jag in nedanstående interpellation om den undermåliga skolhälsovården i SDN Kortedala:

Nyligen presenterades 2008 års redogörelse för skolhälsovården i Göteborg. I denna rapport redovisas bland annat hur det står till med elevernas hälsa, samt hur stadsdelarna arbetar med att förbättra densamma. Kommunstyrelsen beslutade 1999 att antal elever för skolhälsovårdens personal per heltid skolsköterska skall vara ca 500, och för skolläkare ca 5 000 med korrigering för invandrarbakgrund och särskola. I rapporten konstateras dock att:

”Elevantalet ligger alldeles för högt per skolläkare och detta är mycket olyckligt. Dels försvåras både skolläkarnas och skolsköterskornas arbete när det är för lite skolläkartid och dels sänks kvalitén på skolhälsovården och elevhälsoarbetet. Skolans möjligheter att utföra fullständiga basutredningar minskar."

Rapporten visar att endast ett fåtal stadsdelar idag lever upp till målet om skolläkare. I särklass sämst i klassen är dock SDN Kortedala där det går ofantliga 18 500 elever på en skolläkare, vilket dessutom är en försämring mot föregående års notering på 17896 elever.

Med anledning av ovanstående vill jag ställa följande frågor:

1. Varför prioriterar SDN Kortedala inte att leva upp till Kommunstyrelsens riktlinjer på skolhälsovårdsområdet?


2. Hur skulle du vilja kommentera SDN Kortedalas insatser på området skolhälsovård ur ett barnperspektiv?


3. Vilka åtgärder avser du vidta för att SDN Kortedala skall leva upp till Kommunstyrelsens riktlinjer på skolhälsovårdsområdet?

---

... förhoppningsvis kan den kommande interpellationsdebatten med ordföranden i SDN Kortedala sätta fokus på denna viktiga fråga!

Göteborg måste bli klimatsmart

Höga klimatmål och långsiktiga förutsättningar för att klara av dem - det är vår lösning och det är vad västsvensk industri behöver för att jobben och naturen ska finnas kvar. Kristdemokraterna har brutit låsningar som legat i energipolitiken sen 70-talet, nu kan alliansen visa tydlighet och spelregler för näringslivet till att göra långsiktiga investeringar. Detta är också en väg upp ur lågkonjunkturen.

Göteborg är direkt beroende av en fungerande och realistisk energipolitik. Vi behöver jobb och bibehållna arbetstillfällen för att ha råd att genomföra världens högsta ambition för att rädda klimatet. Sverige år 2050 ska ha en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning utan nettoutsläpp av växthusgaser i atmosfären. Den utveckling av förnybar energi som vi så länge hoppats på har inte uppfyllt våra förväntningar i den takt vi önskat. Kärnkraften skulle enligt det gamla beslutet avvecklas under 2020 eller 2030-talet, men med den försiktiga utbyggnad av förnybar energi som vi har i dag är det inte realistiskt att vi ska stänga av halva vår elproduktion.

Som nettoexportör på en nordeuropeisk integrerad elmarknad finns förutsättningar att minska klimatutsläppen även i Danmark och Tyskland där kolkraften dominerar.
Målen i överenskommelsen innebär en rejäl framflyttning av positioner för förnybar energi som ska öka med 50 procent. Detta ska ske bland annat genom att en ny planeringsram för vindkraft på 30 terawattimmar slås fast till 2020. Bioenergi till värme och gas måste också ges förutsättning att fortsätta växa. Genom att överenskommelsen öppnar för naturgas som övergångsbränsle till biogas skickas en stark positiv signal till det västsvenska biogasklustret att fortsätta växa. 2030 bör Sverige ha en fordonspark som är oberoende av fossila bränslen. Målet är att det ska vara tio procent förnybar energi inom transportsektorn 2020.

Sverige är en världsledande aktör i framtagningen av teknik på detta område. Om morgondagens bilar drivs på matrester eller koldioxidneutral el vet vi inte, utvecklingen kommer med stormsteg och vår fordonsindustri ligger i täten. Ett femårigt program genomförs för effektivare energianvändning. För att komma längre i detta tillförs 300 miljoner kronor per år utöver den redan fastslagna politiken. Göran Hägglund presenterade i slutet av januari KD:s linje vilket ligger helt i linje med resultatet av regeringsförhandlingarna.

Nu när allianspartierna är ense blir frågan naturlig: vad vill oppositionen? Vill Annelie Hulthén (S) sälla sig till Miljöpartiets planer att flytta Göteborg till Skövdeslätten eller ansluta sig bakom en realistisk och ambitiös energi- och klimatpolitik?

Publicerad i GT 1/3