tisdag, mars 30, 2010

Välkommet tillskott!

Alliansregeringens beslut idag att tillföra medel till det västsvenska infrastrukturpaketet visar på handlingskraft. Tidigare regeringar har bara pratat och pratat. Nu äntligen, händer det något!

Till följd av regeringens beslut kommer stora satsningar som Västlänken, Marieholmstunneln och utvecklingen av kollektivtrafiken kunna tidigareläggas. Men trängselskattefrågan och flerpassage-undantaget måste lösas innan allt är klart. Medger inte riksdag och regering flerpassageundantaget i Göteborg är jag mycket tveksamma till ett införande av trängselskatter i Göteborg. Men så snart den frågan är löst måste alla berörda kommunala instanser sätta högsta fart så att vi snart kan sätta spaden i marken. Satsningarna är mycket angelägna!

Våga prova skolpeng!

Inför varje års budgetarbete bistår Stadskansliet de politiska partierna med ett underlag där de tecknar de ekonomiska och verksamhetsmässiga förutsättningarna inför de kommande året. I årets tjocka lunta om cirka 90 sidor med förutsättningarna inför 2011 finns intressanta saker att läsa…

"Den nya stadsdelsnämndsorganisationen med 10 stadsdelar som i många fall blir mindre homogena än idag, innebär ökade krav på stadsdelsnämndernas interna
resursfördelning om intentionerna i kommunfullmäktiges budget skall fullföljas på nämndsnivå. Det innebär troligen också att nuvarande modell att beräkna ersättning till fristående huvudmän blir allt för trubbig.
(…)
Stadskansliet bedömer att förutsättningarna för en förändrad resursfördelning, där en barn- och elevpeng bör vara ett tänkbart alternativ, bör utredas."
De opolitiska tjänstemännen på Stadskansliets skriver alltså vänstermajoriteten på näsan och menar att den av Alliansen förespråkade barn- och elevpengen bör prövas. Lite kul tycker jag!

Jag har nämligen länge framhållit att för att underlätta ökad valfrihet inom barnomsorgen och ge de olika alternativen lika villkor bör en barnomsorgspeng införas. En sådan peng går oavkortad till det alternativ som föräldrarna väljer för sig och sina barn, utan att fastna i stadsdelsbyråkratin. På samma sätt vill vi införa en skolpeng för att öka elevers och föräldrars valfrihet och samtidigt säkerställa resurser till skolan. Med skolpeng garanteras att pengarna bara går till skolan.

Nu återstår bara att se om socialdemokraterna vågar ta av sig de ideologiska skygglapparna, lyssna på stadskansliet, och byta ut det nuvarande byråkratiska systemet.

måndag, mars 29, 2010

Efterlyses: IT-strategi för Göteborgs skolor

Häromdagen besökte jag Dalaskolan i Älvsborg för att ser hur eleverna använder IT i pedagogiken. Jag hann också med att besöka avdelningen Bullerbyn på Redegatans förskola. Där använder barn och pedagoger smartboards i det dagliga arbetet. Dessutom skriver man en blogg så att föräldrar och mor- och farföräldrar kan ta del av vad barnen gör på dagarna.

Det är dags att lyfta datorns plats i klassrummet från en avancerad Overhead-projektor till att bli en plattform för pedagogiska hjälpmedel som stödjer inlärningen i olika ämnen.

Med IT i pedagogiken kan man utveckla lärandet på ett mycket stimulerande sätt som alla elever i Göteborg måste få ta del av. Därför behövs det en IT-strategi för Göteborgs skolor - nu!

fredag, mars 26, 2010

Föräldrastöd mot barnmisshandel

Mycket tyder på att barnmisshandeln ökat i Sverige rapporterar Ekot. Det är i dagsläget något oklart om ökningen kan hänföras till nya dignosticeringsmetoder eller om det rör sig om en reell ökning. Även Rädda Barnen vitttnar dock om en ökning av samtal från oroliga föräldrar där någon part misshandlar barnet, antingen i systematiskt, eller enstaka gånger i frustration.

Orsakerna har oftast en komplex bakgrund. Det kan handla om stress och trötthet men också olika påfrestningar som till exempel arbetslöshet, ekonomiska problem, missbruk, psykisk sjukdom eller svåra upplevelser hos barnets föräldrar. Problemet är att föräldrar som i frustration till exempel skakar sina barn ofta inte har någon att prata med. Att som förälder vända sig till BVC med denna typ av problem är naturligtvis behäftat med rädsla för att för att bli journalförd, och att de social myndigheterna skall komma och ta barnen ifrån dem.

Vad gör vi då med de föräldrar som är oroliga och vill ha hjälp för sin egen eller sin partners beteende, men inte vill bli journalförda? Jag menar att vi i Göteborg borde inrätta mottagningar dit man anonymt fick komma och samtala om sitt föräldraskap. En sorts "hälsostugor" som skulle vara bemannade med kloka människor med föräldraerfarenhet, gärna med kunskaper i folkhälsa och psykologi, dit man kunde vända sig med frågor om föräldraskap.

I dagens samhälle står många föräldrar relativt ensamma med ansvaret för sina barn. Det är därför viktigt att stötta föräldrarna både under spädbarnstiden och ungdomsåren. Ett sådant föräldrastöd kan se ut på olika sätt och bedrivas med olika intensitet. Gruppsamtal för nyblivna föräldrar är ett exempel. En gemensam nämnare för de olika sorternas föräldrastöd är dock att deltagandet ska vara frivilligt. Genomförandet bör också ske med ödmjukhet och stor respekt för föräldrarnas självbestämmande.

Lyssningstips: P1 Morgon om barnmisshandel

fredag, mars 19, 2010

Det goda Göteborg bygger på familjen

"Det goda Göteborg byggs underifrån med fokus på människan, hennes relationer och möjligheterna till att själv få utforma sitt liv."
Idag skriver jag på GP-Debatt om sambandet mellan politik och värderingar.

torsdag, mars 18, 2010

Indragen lunch för barn sparar pengar

Västnytt rapporterar om hur förskolor i SDN Härlanda infört nya regler. Alla barn som har småsyskon och en föräldraledig mamma eller pappa får bara gå på förskolan mellan kvart i nio och kvart i tolv. Barnen måste alltså hämtas innan de andra börjar äta - för lunchen för dessa barn är indragen av besparingsskäl. Barnperspektiv?

För några år sedan diskuterade Härlanda att barn till föräldralediga föräldrar skulle tas ur sin ordinarie förskolegrupp, men efter kritik fick Härlanda backa även där. Jag utgår ifrån att Härlanda backar även nu och inte åsidosätter barnperspektivet i sin verksamhet.

onsdag, mars 10, 2010

Barnperspektiv vs. budgetperspektiv ?

Behovet av att bli sedd och bekräftad är aldrig så stort som när ens trygghetsbas rycks undan. Detta gäller i synnerhet barn. Barn som till exempel har upplevt våld eller övergrepp, mist någon närstående i en olycka eller på annat sett utsatts för traumatiska upplevelser, har alla ett stort behov av att få bearbeta sina upplevelser i en liten och nära miljö med tillgång till professionellt stöd. Dessvärre är ofta barngrupperna stora och lärartätheten låg i många förskolor. Dessutom saknar ofta personalen psykologisk kompetens. Mot bakgrund av denna problematik skrev jag för en tid sedan en motion.

Det finns nämligen idag ett stort behov av små enheter där barn med traumatiska upplevelser, under en kortare tid, kan få ”landa” i en något mer skyddad miljö än den som den ordinarie förskolan utgör. Dessa ”mindre enheter” skulle förslagsvis bemannas med erfaren förskolepersonal som genomgått krisutbildning, samt ha god tillgång till psykologisk kompetens. Personalen skulle även, utöver det direkta arbetet med barnen, utgöra ett viktigt föräldrastöd genom att vara tillgängliga för samtal i en situation där de flesta föräldrar är villrådiga. Förskolans verksamhet är inte tänkt att fokusera kring själva traumat och i den meningen fungera som någon sorts ”terapiförskola”, utan under former av lek fokusera på barnets läkande.

Socialdemokraterna, vänstern och miljöpartiet vill nu avslå motionen då man menar att det finns "risker med att avlägsna barn som drabbats av trauma från befintlig miljö". Majoriteten hävdar alltså att det bästa för det traumatiserade barnet är att vara kvar i sin invanda miljö. Det saknas dock evidens för detta påstående. Den bekanta miljön kan säkert vara trygg och läkande i vissa fall, men det ligger i sakens natur att ett barn i det akuta skedet efter en traumatisk händelse i form av till exempel ett övergrepp, inte bäst bearbetar detta i en grupp med 25 andra barn. Den mindre gruppen med tillgång till specialistkompetens är i synnerhet viktig om traumat är förknippat med skam och skuld som sin tur leder till isolering eller utåtagerande beteende.

Det finns idag god kunskap om risken med att människor på lång sikt kan utveckla kroniska besvär efter svåra upplevelser, samt vikten av att de drabbade möts på ett anpassat sätt i ett tidigt skede. Att skapa en korttids-förskola för traumatiserade barn vore ett sätt att praktiskt tillämpa denna viktiga kunskap.

Återigen tvingas jag konstatera att vänstermajoritetens vackra ord om barnperspektiv är just bara ord.

måndag, mars 08, 2010

Firande förutan flaggor

Det känns märkligt att flaggorna på stadens paradflaggstänger på Gustav Adolfs torg inte är hissade idag. De brukar ju alltid annars påminna om viktiga dagar.
















Idag infaller ju den internationella kvinnodagen. Det är en dag väl värd att fira och flagga för. Det är viktigt att minnas de som kämpat för kvinnors rättigheter genom historien. Men det finns också mycket kvar att göra för att kvinnor och män ska ges samma möjligheter att förverkliga sina livsdrömmar. I Göteborg har jag bland annat arbetat för en sådan till synes självklar fråga som att även de som arbetar kvinnodominerade yrken inom förskola och äldreomsorg skall ha rätt till arbetskläder.

Dagens grattis går till den amerikanska regissören Kathryn Bigelow som i natt blev första kvinna att belönas med en Oscar för bästa regi. Tänk att det skulle dröja ända tills 2010 ...

Nästa år skulle jag vilja se att Göteborg uppmärksammade den internationella kvinnodagen genom att flagga!

onsdag, mars 03, 2010

Om ALLA barns behov av kultur

Göteborg har sedan ett par år haft som mål att alla barn skall få minst ett besök på bio, ett på teater, och ett på museum, varje läsår. Tidningen Metro (pdf) publicerar idag en liten artikel om hur det är ställt med efterlevnaden av denna målsättning. Dessvärre finns det problematiska skillnader mellan stadsdelarna avseende i vilken utsträckning barnen får tillgång till kultur :

















Men, mest problematiskt är nog ändå det ansvariga socialdemokratiska kommunalrådets kommentar till siffrorna:
"Jo, en millimeterrättvisa hade varit jättebra. Men jag tror inte att Askim och Gunnared har samma behov i sin befolkning.
Vad säger hon? Menar hon verkligen att barn i Gunnared skulle ha ett mindre behov av kultur än barn i från Askim? Om så är fallet är det ju uttryck för en minst sagt problematiskt kultursyn, för att inte säga människosyn. En förklaring vore på sin plats!

tisdag, mars 02, 2010

RUT-avdragets verkliga vinnare

Avdragen för de så kallade hushållsnära tjänsterna tycks bli en het valfråga. Efter tecken på viss splittring aviserar nu de rödgröna att de enats om att avskaffa RUT-avdraget om de vinner valet. Deras tyngsta argument för ett avskaffande tycks vara att det bara skulle vara höginkomsttagare som tjänar på RUT-avdraget.

Jag menar att detta visar på ett verklighetsfrämmande perspektiv. De som tjänar mest på detta avdrag är givetvis alla de som får jobb. Enligt Almega arbetar 11400 i branschen och 4 av 5 nyanställda kommer direkt från arbetslöshet. Det borde alltså inte råda någon tvekan om vem som är RUT-avdragets verkliga vinnare.

Dessutom kommer nu färska siffror som visar att RUT-avdraget är vanligt bland alla inkomstgrupper. 22338 personer med inkomst under 200 000 om året köpte tjänsten. Det motsvarar en av fyra, 24 procent, av de som köpte tjänsten 2008.

måndag, mars 01, 2010

Socialdemokratiskt barnperspektiv?

Idag kan man läsa i GP att en förskola i Linnéstaden startar en grupp med 27 barn i en grupp. Tjugosju ett-, två-, och treåringar i en enda grupp! Är det månne detta som avses med ett socialdemokratiskt barnperspektiv?

Faktorer som personaltäthet och gruppstorlek har stor betydelse för kvaliteten inom förskolan. Detta då låg personaltäthet och stora grupper har negativa effekter på barns språk- och identitetsutveckling samt bidrar till ökad stress bland barn och personal. När kristdemokratiska politker i stadsdelarna försökt få till stånd en diskussion om kvalitetsmått inom förskolan, har förslag om att införa mått för grupstorlekarna blankt röstats ner.

Det ansvariga kommunalrådet för förskolan bollar dock över frågan om det är lämpligt att ha 27 barn i en avdelning till tjänstemännen. Läpparnas bekännelse till barnperspektivet, men verkligheten är uppenbarligen en helt annan. Detta är SDN-systemets mest cyniska sida. Kommunledningen skyller på tjänstemännen i stadsdelarna, och stadsdelarna skyller på kommunledningen. Resultatet blir att ingen behöver ta politiskt ansvar. Praktiskt om man sitter vid makten, men cyniskt för de göteborgare som drabbas av politiken!