I dagarna har en remiss angående "barnomsorgspeng" och allmän förskola för treåringar behandlats i olika kommunala forum.
I promemorian nämns möjligheten för kommuner att ta emot barn från andra kommuner på samma sätt som inom skolområdet. Med andra ord att medge barn möjligheten att delta i barnomsorg i annan kommun än den där man är folkbokförd – vilket jag välkomnar och tycker är bra. Här i GR-området där mycket pendling sker över kommungränserna ska inte kommunala hinder inskränka familjers möjligheter att välja det som är bäst för barnen.
Men i anslutning till ovanstående resonemang har en diskussion uppkommit som jag däremot ogillar. Somliga menar att barn som bor växelvis i olika kommuner pga att föräldrarna är skilda, även ska ha rätt till att ha växelvis vistele i olika förskolor nära förälderna hem.
Små barn tycker vanligen att det är jobbigt att skiljas från mamma eller pappa på förskolan på morgonen. Är tanken att dessa barn skall tvingas uppleva en ny inskolningsperiod varje måndag?
Hur tror man att ett barn som är en vecka på ena förskolan och nästa vecka på den andra, året runt i 5 år, kommer att må?
Vart tog barnperspektivet vägen?