Pekgul och talibanerna

I kölvattnet efter den famösa Anna Ankas uttalanden i TV-serien Svenska Hollywoodfruar, går debatten vidare om hemmafrun. Nalin Pekgul, ordförande för socialdemokratiska kvinnoförbundet, hade igår en artikel på Newsmill med rubriken "Anna Anka hyllar islamistiska ideal". Idag, debatterade Pekgul hemmafruns roll med Roland Poirier Martinsson, chef för Timbro, i P1 Morgon.

I debatten menar Pekgul att det faktum att Martinssons fru är just hemmafru, är att jämföra med Anna Ankas åsikter, och att skillnaden mellan Martinsson och Anka är "grader i helvetet".

Grader i helvetet!?!

Om det historiska problemet i Sverige varit att kvinnor förtryckts och tvingats till att stanna hemma vid spisen, kan man likna den feministiska kampen för kvinnans frigörelse och rätt till självbestämmande, vid en antites mot detta förtryck.

Men, idag har vi tack och lov en annan situation i Sverige. Både kvinnor och män har i dag möjligheten att välja hur de vill ordna sina liv och förhållandet mellan arbete och familj. Så låt oss därför inte stanna i antitesen.

Den givna syntesen mellan å ena sidan en kultur där kvinnan tvingades in i en roll hon inte själv valt, och å andra sidan en politik som ovanifrån försöker begränsa kvinnans möjligheter att välja att vara hemma, borde ju vara ett uppmuntrande av det fria valet. Istället väljer Pekgul att stigmatisera de kvinnor som vill tillbringa mer tid med sina barn.

Nalin Pekgul saknar uppenbarligen förståelse och respekt för att andra männiksor gör andra prioriteringar än hon själv, och vill med maktmedel diktera hur vanligt folk skall leva sina liv. Lustigt nog är det därför Pekgul som framstår som den verkliga talibanen i sammanhanget, trots insinuationer om motsatsen.